Områdesöversikt:
I England genomfördes en studie bland sjuksköterskor som vårdar patienter i ett multietniskt samhälle. Studien visar att det finns en diskrepans mellan sjuksköterskeprofessionens ideal, gällande sjukvårdslagar och den omvårdnad sjuksköterskor bedriver. Bristen på konsensus mellan dessa faktorer har väckt frågor rörande lämplighet av nuvarande tolkning och tillämpning av individualiserad vård i ett multietniskt samhälle. Frågor rör bland annat hur nackdelar av upplevd hälsa hos etniska minoritetsgrupper skall övervinnas.

Sverige hade vid 2000-talets början mer än en miljon invånare födda utomlands och inkluderas de som har en utlandsfödd förälder stiger antalet till 1,6 miljoner vilket innebär att ca 18 % av Sveriges befolkning är födda i utlandet eller har en förälder som är det. Fördelningen i befolkningsmängden avspeglar sig även inom sjuksköterskekåren. Närmare 7,5 % av Vårdförbundets sjuksköterske-medlemmar 1998, hade ett annat ursprungsland än Sverige. I Stockholms län var siffran än högre, 15,1 %. Sveriges mångkulturella befolkning innebär att sjuksköterskor dagligen möter patienter och närstående med en annan kulturspecifik syn på hälsa och sjukdom än de själva och det är en stor utmaning att erbjuda en tillfredsställande omvårdnad till patienter med annan kulturell bakgrund.

För att sjuksköterskor ska ha ett tillräckligt underlag för och en möjlighet att ge patienter en känsla av välbefinnande, krävs en förmåga att se och förstå dem utifrån ett helhetsperspektiv. Denna kunskap som benämns kulturell kompetens, ska användas på ett meningsfullt sätt av sjuksköterskan vid planering och genomförande av omvårdnadsåtgärder. Att vara kulturellt kompetent innebär att sjuksköterskan tar hänsyn till patientens kulturella synsätt vilket i förlängningen leder till ökade hälsovinster för patienten och en förmodad minskad vårdkostnad för samhället.

Förarbeten:
Projektet ”Kulturell kompetens bland sjuksköterskor inom intensivvården” ingår i ett större övergripande projekt ” Kulturell kompetens inom sjuksköterske-utbildningen och sjuksköterskeprofessionen”. Samtliga studier såväl som detta forskningsprojekt har som övergripande mål att med olika fokus studera kulturell kompetens antingen med anknytning till sjuksköterskeutbildningen, specialistutbildningarna för sjuksköterskor eller med anknytning till de yrkesverksamma sjuksköterskorna.

Förstudie ett bestod av en områdesöversikt för att återfinna de teorier som rör kulturell kompetens. De teorier som återfanns studerades och analyserades och teoretisk referensram för flertalet av de studier som redan är genomförda har varit Campinha-Bacotes teori då den dels är tydligt förklarad och dels har en enkät konstruerad utifrån teorin som är väl använd internationellt.

Förstudie två undersökte om kurslitteraturen i sjuksköterskeutbildningen vid Karolinska Institutet gav studenterna möjlighet att utveckla kulturell kompetens.

För att vidare studera studenters möjlighet att utveckla kulturell kompetens under sjuksköterskeutbildningen studerades i förstudie tre utbildningsplanen och kursplanerna vid Karolinska Institutet för att ge svar på vilka begrepp och ord som rörande det kulturella området. Detta arbete presenterades under den internationella konferensen i mars/april (COHEHER-konferensen, Consortium of Institutes of Higher Education in Health and Rehabilitation in Europe).

Förstudie fyra som pågår har som syfte att på ett nationellt plan, göra en översyn av utbildnings- och kursplaner på samtliga sjuksköterskeprogram i Sverige avseende begreppsanvändning och nivåanpassning rörande kulturell kompetens.

Förstudie fem bestod av översättning och pilottest av enkäten IAPCC-R (Inventory for Assessing the process for Cultual Competence Among Healthcare Professionals- Revised) som mäter kulturell kompetens (Campinha-Bacote, 2003). Nu har arbetet påbörjats med att presentera studien i två artiklar samt gå vidare med att reliabilitetstesta instrumentet. Resultatet av validitetstesten presenterades på COHEHRE-konferensen i mars/april 2005.

Parallellt med detta arbete har under hösten 2004 förstudie sex genomförts i form av en metaanalys rörande begreppet kulturell kompetens. Resultatet kommer att presenteras i en artikel som nu finns i manuskriptform. Studien kommer dessutom presenteras på den internationella transkulturella vårdkonferensen i New York i oktober 2005.

Projektbeskrivning:
Det övergripande målet för studien är att från sjuksköterskans perspektiv, analysera och beskriva omvårdnad till patienter vars kulturella bakgrund skiljer sig från sjuksköterskans. Sålunda har detta forskningsprojekt som fokus transkulturella och tvärkulturella vårdmöten som sker inom intensivvården utan fokus på någon specifik majoritets- eller minoritetsgrupp.

Projektet har två delsyften:

1. att definiera begreppet kulturell kompetens från ett svenskt perspektiv 

2. att beskriva hur sjuksköterskor ser på den omvårdnad de bedriver vid ett transkulturellt vårdmöte.

Studier som kommer att ingå i avhandlingen:

• Studie 1-1: Hur definieras begreppet transkulturell kompetens i den teoretiska litteraturen? (förstudie sex)

• Studie 1-2: Hur definierar svenska experter begreppet transkulturell omvårdnadskompetens?

• Studie 1-3: Vilka skillnader och likheter kan ses mellan den svenska definitionen och den som finns i litteraturen?

• Studie 2-1: Hur intensivvårdssjuksköterskor beskriver och resonerar om sitt agerande vid transkulturella vårdmöten.

• Studie 2-2: Hur geriatriksjuksköterskor beskriver och resonerar om sitt agerande vid transkulturella vårdmöten.

• Studie 2-3: Vilka likheter och skillnader ses mellan dessa grupper.