Huvudintresseområde  IVA-sjuksköterskans lärande och kompetens i utbildning och yrke

                     föregående sida

	Marianne Lindblad Fridh Universitetslektor Hälsohögskolan, Avdelningen för omvårdnad, Box 1026, 551 11 Jönköping E-post adress:Marianne.Lindblad-Fridh@hhj.hj.se

Abstract

Från allmänsjuksköterska till specialistsjuksköterska inom intensivvård. En studie av erfarenheter från specialistutbildningen och från den första yrkesverksamma tiden inom intensivvården

Syfte: 
Avhandlingens övergripande syfte är att beskriva och analysera erfarenheter av lärande inom intensivvårdssjuksköterskans kunskaps- och kompetensområden. Vilket kunskapsinnehåll som lärs i utbildningen, vilken kompetens som utvecklas i yrket samt vilka förutsättningar för lärande som erfars i utbildning och yrke är frågor som besvaras i denna studie.

Metod: 
Datainsamlingen har skett genom enkäter och intervjuer vid två tillfällen. Urvalet består av en årskull studenter (n=221) från alla lärosäten i Sverige (n=18) där specialistutbildningen för sjuksköterskor inom intensivvård (IVA) bedrevs år 2000. Svarsfrekvensen är 81 procent i delstudie I och 85 procent i delstudie II. Chi-två användes vid analys av skillnader mellan variabler respektive grupper och Mc Nemar för analys av förändringar. För frågor med öppna svar användes innehållsanalys. Intervjuerna (n=7) har gjorts för att få en fördjupning av enkätsvaren.

Resultat: 
Variationer i ålder, utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet finns. Fyrtio procent av studenterna hade erfarenhet av intensivvård före utbildningen. Ett år efter avslutad utbildning ägnar sig 21 procent åt annan verksamhet än intensivvård. 

Undersökningsgruppen som helhet skattar både vid utbildningens slut och efter ett års yrkesverksamhet sitt lärande som högst inom kunskaps-/kompetensområden, vilka är kopplade till övervakning och medicinsk behandling. De relationsinriktade områdena etik och kommunikation anses emellertid som lika viktiga för yrkesfunktionen vid utbildningens slut, men dessa tar längre tid att lära sig. Efter ett års yrkesverksamhet anses däremot inte etik som lika viktigt längre. När det gäller den akademiska skolningen skattar gruppen med sjuksköterskeutbildning efter 1993-års reform sin kompetens högre än gruppen med äldre sjuksköterskeutbildning. Gruppen med tidigare IVA-erfarenhet anser denna kompetens viktigare för yrkesfunktionen än gruppen utan IVA-erfarenhet.

Efter ett års yrkesverksamhet erfar alla att de har uppnått självkontroll i arbetet, d.v.s. att de kan ta ansvar och initiativ samt vet var de egna kompetensgränserna finns. I stort sätt råder överensstämmelse mellan den formella kompetensen och den kompetens som arbetet kräver. Däremot finns skillnader mellan den skattade kompetensen och den kompetens som utnyttjas. Utvecklad kompetens bestående av att driva förändrings- utvecklings- och kvalitetsarbete utnyttjas inte heller till fullo alternativt att den utnyttjas, men efterfrågas eller erkänns inte officiellt.

Slutsatser: Den relativa skillnaden mellan studenternas skattade kompetens och den kompetens som arbetet kräver inom hälso- och sjukvårdssektorn tyder på att vi har en viktig uppgift att fortsätta påverka utbildnings- och hälso- och sjukvårdssystemet för att förstärka akademiseringsprocessen.

Lindblad Fridh, M. Utvärdering av en bemanningsförändring på en intensivvårdsavdelning (50/50-projektet).  Landstinget i Jönköpings län, Hälsohögskolan: FoU-rapport 1993:4.                                                                                            

Lindblad Fridh, M. (1996). Intensivvårdssjuksköterskans yrkesroll. Rapport från en studieresa till Chicago och Boston sommaren 1995. Ventilen (1), 5-9.                                                                                

Lindblad Fridh, M. Intensivvårdssjuksköterskans kompetens. Ingår i Pilhammar Andersson, E. (red). (1998), Kompetens ur ett vårdpedagogiskt perspektiv - En antologi i vårdpedagogik.(ss. 146-171). (Rapport 1) Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för vårdlärarutbildning.  
                             

Lindblad Fridh, M. (1999). Utbilda dig till intensivvårdssjuksköterska - ett samverkansprojekt mellan Länssjukhuset Ryhov och Hälsohögskolan i Jönköping. Landstinget i Jönköpings län, Hälsohögskolan: FoU-rapport 1999:2         
                                                                                      

Lindblad Fridh, M. (1999). Administrering av läkemedel i sond. Sjukskötersketidningen (4),108-111.
 

Lindblad Fridh, M. (2003). Från allmänsjuksköterska till specialistsjuksköterska inom intensivvård. En studie av erfarenheter från specialistutbildningen och från den första yrkesverksamma tiden inom intensivvården. (Akad. avh.). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.