|
||||
|
Huvudintresseområde Traumapatienters
minnen av intensivvård
|
||||
|
Abstract Minnen hos patienter som vårdats för trauma på intensivvårdsavdelning. Idag
vet vi inte huruvida det är bra att minnas en traumatisk händelse eller
inte. Patienter som råkat ut för olycksfall och därefter vårdats i ett
mer eller mindre kritiskt skede på intensivvårdavdelning har ibland oklara
minnen av det som hänt både i samband med olyckan och efteråt. Patienten
kan befinna sig i ett tillstånd mellan vakenhet och sömn på IVA, vilket
kan innebära att patienten minns hallucinationer och mardrömmar tydligare
än faktiska minnen. Minnen är det som sätter samman den enskilda människans
livshistoria och minnen skapar innebörder åt händelser och kan därmed påverka
vårt sätt att hantera vardagen och livet efter olyckan. Patienter
som vårdats för trauma på IVA utgör ca 10-15% av alla patienter på IVA.
Männen dominerar i antal. Alltfler studier visar på kraftiga skillnader
mellan rik och fattig vid utsatthet för olycksfall till de fattigas
nackdel. Det är ofta unga människor med stor potential för att återgå i
arbete och ett välfungerande socialt liv. I Sverige åtgår cirka 140 000 vårddagar
årligen för traumavård och de direkta sjukvårdskostnaderna uppgår till
minst 1,5 miljarder kronor. Insatserna i det akuta skedet för dessa
patienter är stora. Kostnaderna kan bli mycket stora om inte dessa
patienter följs upp och aktivt rehabiliteras. Det krävs mera forskning om
och i vilken mån patientens minnen av olyckan och den kritiska tiden på
IVA strax efter olyckan påverkar patientens hälsa efter ett olycksfall.
Detta för att på ett tidigt stadium redan under intensivvårdsperioden
kunna införa interventioner som hjälper patienten att minnas bättre eller
glömma obehagliga minnen som kan påverka tillfrisknandet. Det övergripande
syftet med avhandlingsarbetet är således att beskriva och jämföra olika
variablers påverkan på patienterna minnen, hälsorelaterade livskvalitet
och återgång till arbeten samt få en djupare förståelse för
patienternas egen upplevelse av oklara minnen och hur olycksfallet påverkat
deras livssituation.
Både
kvalitativ och kvantitativ metodik tillämpas för att få fram så bred och
djup data som möjligt. Västra Götaland regionen har valts som geografiskt
område för datainsamlingen då detta är rimligt avseende tillgängligheten.
Patienterna som deltar i studien kommer att tillhöra både storstads- och
landsorts region. Av de 16 sjukhusen i regionen tar sju sjukhus emot
olyckfallspatienter. Dessa sju sjukhus tillfrågades om deltagande i
studien. Fem av sjukhusen valde att delta med inalles 52 intensivvårdsplatser.
Med olyckfall/trauma menas i denna studie fysiska skador efter trafikolycka,
fallolycka, olycka i samband med arbete, fritid eller våldsolycka med sådana
skador att det krävts intensivvård. Patienter är >18 år, med
diagnosen trauma. Studien sträcker sig under ett år. Patienterna får
skriftlig information inklusive skriftlig förfrågan om deltagande i
studien samt ett frågeformulär skickad hem till sig 6-18 månader efter
olyckhändelsen. Journalgranskning görs därefter på de patienter som valt
att delta. En mindre grupp av de deltagande patienterna kommer också att
tillfrågas om de vill delta i en längre intervju ca 2 år efter olyckan
angående vad de minns av tiden på intensivvårdsavdelningen och hur de
upplever sin livssituation efter olyckan. Därefter planeras också en femårsuppföljning. Tre
instrument används i frågeformuläret för att undersöka minnen, fysisk
och psykisk hälsa. ICU Memory Tool,
Short Form 36 (SF-36), och Hospital, Anxiety and Depression
Scale (HAD) Uppgifter om patientens medicinska tillstånd samt
komplikationer under intensivvårdsperioden hämtas från patientjournalen
efter tillstånd från patienten. |
||||
| Publicerat material
Ringdal M, Borg B, Hellström
A-L A survey on Incidence and Factors that my Influence First
Postoperative Urination. Urologic Nursing. 2003 (23)5 341-54 Ringdal M, Johansson L,
Lundberg D, Bergbom I. Delusional memories from ICU - experienced by
patients with physical trauma.
Intensive and Critical Nursing 2006 (22)6 346-354 |
||||
| övriga kommentarer
Jag är svensk representant för CONNECT
- the world of critical care nursing som är EFCCNas tidskrift på nätet inlagt 2006-12-22 |
||||