|
Huvudintresseområde - Traumapatienters minnen av intensivvård
Mona Ringdal Intensivvårdssjuksköterska Universitetsadjunkt, Doktorand Sahlgrens Akademin vid Göteborgs Universitet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Box 457, SE 405 30 Göteborg E-post adress: Mona.ringdal@fhs.gu.se http://www.fhs.gu.se/FoU/forskare/Ringdal-filer/Ringdal.html |
Abstract
Minnen hos patienter som vårdats för trauma på intensivvårdsavdelning.
Idag vet vi inte huruvida det är bra att minnas en traumatisk händelse eller inte. Patienter som råkat ut för olycksfall och därefter vårdats i ett mer eller mindre kritiskt skede på intensivvårdavdelning har ibland oklara minnen av det som hänt både i samband med olyckan och efteråt. Patienten kan befinna sig i ett tillstånd mellan vakenhet och sömn på IVA, vilket kan innebära att patienten minns hallucinationer och mardrömmar tydligare än faktiska minnen. Minnen är det som sätter samman den enskilda människans livshistoria och minnen skapar innebörder åt händelser och kan därmed påverka vårt sätt att hantera vardagen och livet efter olyckan.
Patienter som vårdats för trauma på IVA utgör ca 10-15% av alla patienter på IVA. Männen dominerar i antal. Alltfler studier visar på kraftiga skillnader mellan rik och fattig vid utsatthet för olycksfall till de fattigas nackdel. Det är ofta unga människor med stor potential för att återgå i arbete och ett välfungerande socialt liv. I Sverige åtgår cirka 140 000 vårddagar årligen för traumavård och de direkta sjukvårdskostnaderna uppgår till minst 1,5 miljarder kronor. Insatserna i det akuta skedet för dessa patienter är stora. Kostnaderna kan bli mycket stora om inte dessa patienter följs upp och aktivt rehabiliteras. Det krävs mera forskning om och i vilken mån patientens minnen av olyckan och den kritiska tiden på IVA strax efter olyckan påverkar patientens hälsa efter ett olycksfall. Detta för att på ett tidigt stadium redan under intensivvårdsperioden kunna införa interventioner som hjälper patienten att minnas bättre eller glömma obehagliga minnen som kan påverka tillfrisknandet. Det övergripande syftet med avhandlingsarbetet är således att beskriva och jämföra olika variablers påverkan på patienterna minnen, hälsorelaterade livskvalitet och återgång till arbeten samt få en djupare förståelse för patienternas egen upplevelse av oklara minnen och hur olycksfallet påverkat deras livssituation.Både kvalitativ och kvantitativ metodik tillämpas för att få fram så bred och djup data som möjligt. Västra Götaland regionen har valts som geografiskt område för datainsamlingen då detta är rimligt avseende tillgängligheten. Patienterna som deltar i studien kommer att tillhöra både storstads- och landsorts region. Av de 16 sjukhusen i regionen tar sju sjukhus emot olyckfallspatienter. Dessa sju sjukhus tillfrågades om deltagande i studien. Fem av sjukhusen valde att delta med inalles 52 intensivvårdsplatser. Med olyckfall/trauma menas i denna studie fysiska skador efter trafikolycka, fallolycka, olycka i samband med arbete, fritid eller våldsolycka med sådana skador att det krävts intensivvård. Patienter är >18 år, med diagnosen trauma. Studien sträcker sig under ett år. Patienterna får skriftlig information inklusive skriftlig förfrågan om deltagande i studien samt ett frågeformulär skickad hem till sig 6-18 månader efter olyckhändelsen. Journalgranskning görs därefter på de patienter som valt att delta. En mindre grupp av de deltagande patienterna kommer också att tillfrågas om de vill delta i en längre intervju ca 2 år efter olyckan angående vad de minns av tiden på intensivvårdsavdelningen och hur de upplever sin livssituation efter olyckan. Därefter planeras också en femårsuppföljning.
Tre instrument används i frågeformuläret för att undersöka minnen, fysisk och psykisk hälsa. ICU Memory Tool, Short Form 36 (SF-36), och Hospital, Anxiety and Depression Scale (HAD) Uppgifter om patientens medicinska tillstånd samt komplikationer under intensivvårdsperioden hämtas från patientjournalen efter tillstånd från patienten.
Intervjuerna genomförs med hjälp av bandspelare i patientens hem eller på institutionen ca; ett till två år efter olyckan. Frågeställning är vilka minnen patienten bär med sig från IVA och hur patienten upplever sin hälsa efter olycksfallet. Intervjuerna analyseras med fenomenologisk hermeneutiskt ansats.Publicerat materialRingdal M, Borg B, Hellström A-L A survey on Incidence and Factors that my Influence First Postoperative Urination. Urologic Nursing. 2003 (23)5 341-54
Ringdal M, Johansson L, Lundberg D, Bergbom I. Delusional memories from ICU - experienced by patients with physical trauma. Intensive and Critical Nursing 2006 (22)6 346-354
övriga kommentarerJag är svensk representant för CONNECT - the world of critical care nursing som är EFCCNas tidskrift på nätet
Minnen hos patienter som vårdats för trauma på intensivvårdsavdelning.
Idag vet vi inte huruvida det är bra att minnas en traumatisk händelse eller inte. Patienter som råkat ut för olycksfall och därefter vårdats i ett mer eller mindre kritiskt skede på intensivvårdavdelning har ibland oklara minnen av det som hänt både i samband med olyckan och efteråt. Patienten kan befinna sig i ett tillstånd mellan vakenhet och sömn på IVA, vilket kan innebära att patienten minns hallucinationer och mardrömmar tydligare än faktiska minnen. Minnen är det som sätter samman den enskilda människans livshistoria och minnen skapar innebörder åt händelser och kan därmed påverka vårt sätt att hantera vardagen och livet efter olyckan.
Patienter som vårdats för trauma på IVA utgör ca 10-15% av alla patienter på IVA. Männen dominerar i antal. Alltfler studier visar på kraftiga skillnader mellan rik och fattig vid utsatthet för olycksfall till de fattigas nackdel. Det är ofta unga människor med stor potential för att återgå i arbete och ett välfungerande socialt liv. I Sverige åtgår cirka 140 000 vårddagar årligen för traumavård och de direkta sjukvårdskostnaderna uppgår till minst 1,5 miljarder kronor. Insatserna i det akuta skedet för dessa patienter är stora. Kostnaderna kan bli mycket stora om inte dessa patienter följs upp och aktivt rehabiliteras. Det krävs mera forskning om och i vilken mån patientens minnen av olyckan och den kritiska tiden på IVA strax efter olyckan påverkar patientens hälsa efter ett olycksfall. Detta för att på ett tidigt stadium redan under intensivvårdsperioden kunna införa interventioner som hjälper patienten att minnas bättre eller glömma obehagliga minnen som kan påverka tillfrisknandet. Det övergripande syftet med avhandlingsarbetet är således att beskriva och jämföra olika variablers påverkan på patienterna minnen, hälsorelaterade livskvalitet och återgång till arbeten samt få en djupare förståelse för patienternas egen upplevelse av oklara minnen och hur olycksfallet påverkat deras livssituation.Både kvalitativ och kvantitativ metodik tillämpas för att få fram så bred och djup data som möjligt. Västra Götaland regionen har valts som geografiskt område för datainsamlingen då detta är rimligt avseende tillgängligheten. Patienterna som deltar i studien kommer att tillhöra både storstads- och landsorts region. Av de 16 sjukhusen i regionen tar sju sjukhus emot olyckfallspatienter. Dessa sju sjukhus tillfrågades om deltagande i studien. Fem av sjukhusen valde att delta med inalles 52 intensivvårdsplatser. Med olyckfall/trauma menas i denna studie fysiska skador efter trafikolycka, fallolycka, olycka i samband med arbete, fritid eller våldsolycka med sådana skador att det krävts intensivvård. Patienter är >18 år, med diagnosen trauma. Studien sträcker sig under ett år. Patienterna får skriftlig information inklusive skriftlig förfrågan om deltagande i studien samt ett frågeformulär skickad hem till sig 6-18 månader efter olyckhändelsen. Journalgranskning görs därefter på de patienter som valt att delta. En mindre grupp av de deltagande patienterna kommer också att tillfrågas om de vill delta i en längre intervju ca 2 år efter olyckan angående vad de minns av tiden på intensivvårdsavdelningen och hur de upplever sin livssituation efter olyckan. Därefter planeras också en femårsuppföljning.
Tre instrument används i frågeformuläret för att undersöka minnen, fysisk och psykisk hälsa. ICU Memory Tool, Short Form 36 (SF-36), och Hospital, Anxiety and Depression Scale (HAD) Uppgifter om patientens medicinska tillstånd samt komplikationer under intensivvårdsperioden hämtas från patientjournalen efter tillstånd från patienten.
Intervjuerna genomförs med hjälp av bandspelare i patientens hem eller på institutionen ca; ett till två år efter olyckan. Frågeställning är vilka minnen patienten bär med sig från IVA och hur patienten upplever sin hälsa efter olycksfallet. Intervjuerna analyseras med fenomenologisk hermeneutiskt ansats.Publicerat materialRingdal M, Borg B, Hellström A-L A survey on Incidence and Factors that my Influence First Postoperative Urination. Urologic Nursing. 2003 (23)5 341-54
Ringdal M, Johansson L, Lundberg D, Bergbom I. Delusional memories from ICU - experienced by patients with physical trauma. Intensive and Critical Nursing 2006 (22)6 346-354
övriga kommentarerJag är svensk representant för CONNECT - the world of critical care nursing som är EFCCNas tidskrift på nätet